I den mest ursprungliga av alla trädgårdar, Paradiset, fanns fyra floder som delade in trädgården i fyra lika delar. Det s.k. Paradiskorset kom senare att bli grundmotivet för Västerlandets trädgårdar.
Medeltidens trädgårdar var inhägnade (gård betyder just inhägnad) och innehöll bl.a. fruktträd, kål ärtor och bönor. Ofta fanns det en örtagård med diverse läkeväxter och blommor. Under Klostertiden utvecklades kunskapen om odling och främmande växter. Utformningen med paradiskorset som symbol blev en förebild, främst för slott och herresäten, men den spreds även till prästerna, bönderna och torparna så småningom. En ordnad (träd)gård blev idealet, som motsats till den okontrollerbara världen utanför.
Under Ren
ässansen återupptäcktes antikens ideal; kulturen blomstrade och vetenskapen utvecklades. Man byggde ståtliga renässansvillor med formklippta växter, men även inslag av vatten och skulpturer var inne. I Sverige lät Tycho Brahe uppföra ett slott som han kallade Uranienborg med hopslagna gårdar men med paradiskorset som grund. När Barocken gjorde sitt intåg var det de enväldiga härskarnas tid. Frankrikes Versailles blev stilbildande då det var storskaligt och andades makt. Så småningom tröttnar man på barockens formella storskalighet. Bekvämlighet och naturliga inslag blir åter intressant, böcker om kinesisk design för hus, inredning och kläder sprids över världen.
Kategorier och taggar
In Trädgårdsväxter